Om kärlek
Jag behöver något nytt i mitt liv, något stort och något omvälvande.. Kanske kärlek. Förmodligen kärlek.
Jag börjar dock inse att den här stan inte är full av djupa och vackra författare med gamla skrivmaskiner och balkonger riktade mot fina saker (kanske Karlstads bakgator, kanske en park med små barn och hundar som rastas,) för något annat orkar jag inte nöja mig med. Jag är trött på att nöja mig och jag är trött på att aldrig riktigt kämpa.
/STINA
Kan vi inte kämpa tillsammans? För vi båda sårar bara oss själva. Något vi kan börja med är att ta oss till Karlstad och städa lägenheten, sluta med efterfester (se till att vi får bo kvar), mysa med varandra och sedan gå på bio. Ja det tycker jag låter som en toppen idé! Killar är något som vi båda borde avstå ifrån ett tag, eller? Om de inte är författare eller musiker såklart ;P
Men man ska aldrig nöja sig! Aldrig! Bra det bästa är gott nog!
Fast man kanske ska se över sina krav emellanåt för att se att de är realistiska (vilket de såklart aldrig är). Jag personligen har två fack; ett för krav som kan uppfyllas av en vanlig, normaltrist person som jag själv, och ett annat för de krav som troligtvis bara en person i världen kan uppfylla. Fack nr.2 är givetvis äkta kärlek. Med passion å hela köret. Men för att på nåt sätt bli lite halvnöjd så har jag ju fack nr.1. Jättesmart!
Aldrig nöja sig!
